Förmånen att få leva sina drömmar

Mor och dotter i Sälen för tjugo år sedan. "Dröm- och familjebilen" var en Buick Riviera. Nu säsongar dottern och tvillingbrorsan häruppe och även farsan får vara med och gästspela häruppe.

Det är tuffa villkor att driva taxiverksamhet på en skidort.

Drömmen håller många vid liv, även mig. I motorsport är ofta drömmen att nå högsta divisionen som i racing är F1 och i rally att få ratta en värsting i WRC. En dröm som för de flesta kanske inte slutar i en mardröm, men kanske med en tom spargris utan att man fått känna på segerns sötma.


Mina drömmar har inte varit så högtflygande men många av dessa har jag lyckats förverkliga, även i motorsportssammanhäng - RAC-äventyret, Mallocken, deltagandet i STCC-finalen 2001 plus att få göra ett riktigt event av SM-finalen i rally 2009-2011 är några. 2012 gick en annan typ av dröm i uppfyllelse då jag tog taxikort.

I 40 år har jag jobbat med knepiga uppdrag och varit tvungen att leverera resultat under tuffa förhållanden. Det har varit spännande men att slippa jaga folk och driva knepiga projekt varje dag har hägrat för mig.

Genom Magnus i Lima fick jag kontakt med Taxi Sälen - "är du kall och frusen, ring taxi tjugo tusen", och gästspelar just nu uppe i "fjällvärlden". Här är det livat under några helger och då har jag fått möjlighet att se Sälens nattliv ur ett annat perspektiv.
Jag taxade ut i torsdags och sedan blev det full fart under tre kvällar/nätter. det är lite Vilda västern häruppe när folk ska festa, och man känner sig som en cowboy som ska valla en flock. Först ska flocken till after-ski, sedan ska man därifrån, därefter ska man till krogen och efter midnatt ska man hemåt - antingen till sitt eget hem eller till någon annans...

Det är hårda boys som kör droska häruppe. När jag skulle ut med min droska kom en av lång-Mercorna in med trilskande bakbromsar. I 12 graders kyla var det bara ut med domkraft och sedan lösa problemet. Efter en halvtimme var bilen på rull igen. Imponerande, och livet bakom styret ger en adrenalinkick och känsla av race.

Av Eric Lindgren