Svartamasken.com - Logotype

Senaste bilderna

Legend Cars på Solvalla 2017 av Magnus Jakobsson
73 st bilder
STCC på Solvalla 2017 av Magnus Jakobsson
46 st bilder
Visa alla»

Annons - Test


Artikelarkivet

Fem man i en Porsche Turbo


Detta stod att läsa i Katrineholms-Kurriren en lördag i september 1986...


...men det var upptakten till min svensexa.

Den här historien handlar om min egen svensexa och det fanns en viss oro för att man skulle få igen efter att ha planerat och genomfört andras svensexor.

En fredag i augusti 1986 skulle jag gå på en anställningsintervju. Jag jobbade på ett finansbolag och nu var verksamheten uppköpt av en finansman. Jag märkte direkt att det här var riggat och gav gubbsen märkliga svar. Efter intervjun trodde jag att jag skulle bli kidnappad men det hände inget. Jag knallade därför till Johnny Lundberger som hade bilfirman i närheten. Väl där lyckades "Dagge" få tag i mig. Hur, vet jag inte då detta var före mobiltelefonernas tid:



– Du måste till Centralen där ditt tåg går om tjugo minuter, skrek han fram. Killarna hade alltså "sumpat mig". Jag hann med tåget med destination Katrineholm och grabbarna började servera grogg och stämningen var allmänt hög. Tio minuter innan tåget var framme fick jag följande instruktioner:

- Om en kvart ska du träffa lokalpressen då vi har sagt att du ska köpa Stadshotellet. Jag ilsknade till litet och tyckte att det var onödigt att vi hade börjat kröka. På plats i Katrineholm väntade racerföraren med en Porsche Turbo för att jag skulle göra en stilfull entré. Vi åkte runt kvarteret till fiket som var mötesplatsen och med racerföraren och brorsan som "vakter" började intervjun. Jag fick börja med att ursäkta mig för mitt spritstinkade tillstånd och skyllde på att det blivit en tuff natt i Göteborg kvällen innan.



Intervjun gick väl rätt hyfsat, jag lovade inget och sa att vi bara sonderade. Brorsan hade dock gjort en ordentlig research, Stadshotellet var till salu och han hade påstått att jag och det finansbolag jag jobbade på var intresserade. Lokalblaskan hade kollat med kommun som hade uppgivit "att det fanns intressenter". Ett scoop, alltså.

Efter denna nervpärs blev det tåg till Norrköping och en rejäl festkväll/natt i glada vänners lag. Dagen efter, i dubbel bemärkelse, skulle vi tillbaka till Katrineholm och jag fick ett av mitt livs största chocker när vi köpte Katrineholms-Kuriren. Första sidan och halva sidan 3 dominerades av att jag skulle köpa Stadshotellet. I texten skrevs det "att detta var en skänk från ovan för kommunen" samt att jag lovade att "alla skulle få jobba kvar" m m.

Grabbarna tyckte det här var jätteskoj men jag kände att mitt goda rykte hade gått åt h-e i den lilla staden och slet mitt hår. Till saken hör att brorsan hade iscensatt flera sådana här "skämt". En av hans kompisar som skulle gifta sig, hade anlänt till Dalarna i ett privatplan och där fått övertyga någon Dalatidning att han var en stenrik f d lokal son som nu skulle investera i bygden och skapa mängder av arbetstillfällen...

Tillbaka i Katrineholm var jag rätt knäckt men piggnade till när jag såg ekipaget som väntade. Bakom en gigantisk John Deere-traktor hade man kopplat ett stort lastbilssläp som lövats och försetts med bänkar och dansgolv. Nu bar det ut till kåken på landet. Här blev det lite vila innan vi drog med traktorsläpet till "Sveriges bästa logdans" någon mil bort.

Det blev en trevlig kväll och ekipaget var mer än fullt när det var dags att åka tillbaka till kåken. Här var det efterfest med dans, bad och annat som hör till. När vi piggnade till framåt eftermiddagen var det lugnt och det enda ekipaget som kunde forsla oss fem man in till stan och tåget 1,6 mil bort var "Skräddarens" gamla Porsche Turbo.

Skräddaren var/är en av Sveriges mesta Porscheägare. Bilen var två år gammal och hade gått 8 000 mil. Skräddaren använde verkligen grejorna och hade redan köpt en ny turbo. Skräddarens och mina vägar skulle korsas i ett projekt 6 år senare, men det är som det heter en annan historia.

Vi packade in oss fem man i Porschen och med hjälp av en öppen taklucka fick vi plats. Inget att rekommendera men det funkade. När jag väl hade kommit hem ringde det oavbrutet, men jag orkade inte svara. Det var den fintade reportern som vill få en kommentar då snacket hade gått i stan. På måndagen kom en dementi och min moster, den seriösa journalisten, skämdes över sina systersöner som hade skandaliserat familjen som hon uttryckte saken.

Av Eric Lindgren






Fler artiklar

RSS icon  Prenumerera på Svartamaskens artiklar!




Senaste videoklippet

0/persb.jpg


Annons - Racing Bar TrophyAnnons - SM 11 årAnnons - aktuell motorsport